take me or leave me

Nu står jag på jobbet, ensam. Kollegorna har gått hem för dagen, de som varit här. Två personer är redan sjuka så jag fick minsann pallra mig till jobbet. Tog vaccinet i söndags. Har ändå mått okej, mot vad jag trodde jag skulle gjort, men ändå. Stod med feber & världens huvudvärk, jätteont i käkarna och tinningarna samt att jag, otrevligt nog, spydde lite också. Trevligt va? Idag är det mycket bättre, har dock nån klumb i halsen som inte vill försvinna och jag kan knappt svälja. Men yeah yeah. Snart är det nyårsafton. Vad händer då? Ärligt talat alltså, jag vet inte vad jag ska hitta på. Något roligt vill jag göra. Förslag? Imorn jobbar jag endast mellan 12-16, riktigt skönt, men ska såklart till tandläkarn. Klockan 8 var enda tiden de hade. Se på fan, ingen sovmorgon ändå. Sen vill jag ut och shoppa lite! Någon som är på för lite shopping i stan efter klockan fyra?

Julafton - min utsikt från sovrummet.


Mina fina julklappar som jag fick. ♥

Då sitter jag här framför Simpsonsmaraton och funderar. Vill göra nånting eftersom det är min sista lediga dag idag. Men en del utav mig vill bara ligga i soffan och dega. Men får se hur det blir. Men det är ju så sjukt hur snabbt tiden går. Julen är redan över, mina tre lediga dagar är slut och imorn väntas det jobb igen. Har varit en väldigt skön jul och mysig. Fastän den varit lite annorlunda. Detta var min första jul utan att mormor, pappa och farmor. Den firades inte hemma hos mamma med familjen, utan den firades hos Johans föräldrar. Men det var supertrevligt, massor av god mat, fina julklappar, mysig stämning och för en gång skull en vit jul. Gårdagen degade jag tills Lotta kom förbi. Vi gjorde oss i ordning och knatade sedan över till Erica. Begav oss till Billy & Pelle och förade. Det blev barcardi razz shottar, Xider & vin. Var sådär lagom rund under fötterna när vi begav oss till Tegel. Måste erkänna att jag blev smått besviken på tegel igår. Det var inte alls lika mycket folk som de brukar, och stämningen av nån anledning var inte.. vad ska man kalla det.. där?

Totalt sett har julen varit great. Fick umgås me familj & vänner, fick jättefina julklappar, alla var glada och nöjda. Saknar dock min familj eftersom de åkte till Thailand igår. Hur ska jag nu klara mig utan mamma i 1 månad. Vi träffas vanligtvis cirka 2 gånger i veckan minst.

Jaha. Någon, som är för feg att säga vem de är, tyckte att det är jätteroligt att skriva denna kommentar till mig :

"Postat av:

http://www.facebook.com/photo.php?pid=4705764&id=595105265

Det går bra för vissa.... =)

Såg precis Välkommen hem med EMD på trean. Det blev verkligen lite utav en tankeställare och man känner sig så hemsk. Här sitter jag och klagar på att det är lite kallt i min lägehet för det är något knas med mina element och där sitter dem i sina jackor, trasiga jeans och halvdana skor, året om, i regn och rusk, minusgrader, snöstorm. I alla väder, varje dag, varje timma. Man sitter och klagar på att man får jobba några extra timmar, att man inte är sugen på maten man har i kylskåpet eller att man blir tjurig över att man kanske inte kan följa med ut med kompisarna den lördagen eller har råd att köpa ytterligare en ny klänning. Medan de sitter där och fryser. En del av dem tar droger eller drickar sprit för att klara av vardagen eller för att slippa frysa. De behöver sno eller snatta saker för att ens kunna överleva en vanlig dag. Varje dag när jag kommer till jobbet sitter det några av dem (låter så fel att skriva "dem", ungefär som om de skulle vara utav en annan ras eller så) och småpratar med varandra och skrattar. Dem tittar på alla oss som går förbi, inte för att de vill ha pengar eller mat, de vill bara synas. De harInte det att man tittar bort. Jag är en dålig människa, inser jag nu. Jag går förbi dem och tittar ner i marken eller så, för jag inte vet hur jag ska bete mig. Även om jag inte kan, låter också fel, ge dem pengar eller något annat kan jag faktiskt ge dem ett leende och visa att jag faktiskt ser dem. Inte för att det kanske gör någon skillnad, vad vet jag. Men känner att jag värnar mycket mer om det jag faktiskt har och dem har jag runt omkring mig.

Jag tror på karma. Jag tror att de som behandla alla väl och försöker se det fina hos alla, kommer ha det bättre. Samtidigt som jag tror att de personer som är elaka, orättvisa och allmänt egoistiska kommer bli straffade för det, förr eller senare. På något vis kommer karman att ta ut sin rätt. Kanske inte på en gång, man kan nog inte veta säkert. Självklart tror jag att en del bara har allmänn otur, och det måste man ha lite grann i livet, för att uppskatta allt det fina. Men jag vill tro på karma. Jag vill tro att om man behandlar någon illa så ska man få sota för det. Och ju mer jag tänker på det så märker jag att det är sant. Behöver inte vara en stor grej, men kan vara att om man till exempel talade illa om någon ena dag, så kommer inte bussen dagen efter. Det kan vara att någon ljugit för någon annan, och blir nerstänkt av en bil på väg till ett viktigt möte. Sen kan det ju visa sig på så många andra sätt. Om man bara tittar runt i min omgivning har jag sett flera som karman har gjort sin rätt. För jag tycker ändå att karma är ett bra sätt att leva efter. Så simpelt och enkelt egentligen. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Gör du goda gärningar, kommer goda saker att hända dig. Jag är verkligen ingen ängel, men anser inte att jag är en djävul eller. Jag är nog en blandning, men som förhoppningsvis lutar mera åt den goda sidan. Jag är bara mänsklig och självklart beter jag mig precis som alla andra. Säger dumma saker, ljugit och sånna saker. Men man kan ju inte vara för snäll heller. Men jag tycker att jag har märkt att karma fungerar. För mig i alla fall. Vet inte vad jag gjort för att det ska bli så, men kan vara allt smådumt man gjort under mina 23 år. För fick ett år av rent helvete, more or less. Aldrig känt att jag förlorat så mycket som jag gjort under det året. Men samtidigt, om man tänker karma, har jag vunnit lika mycket. Förlorade min pojkvän, som jag värdesatte så högt, förlorade förtroendet för den personen som jag litat mest på under så lång tid, förlorade min kära mormor, allt under ett och samma år (så gott som). Något av det som jag vunnit är mig själv. Känner som om jag äntligen hittat mig själv efter alla dess år. Nu känner jag mig för första gången bekväm. Och det känns underbart.

Okej, detta är hemska bilder på mig, I know. Men i alla fall. Sitter och tittar på Coyote Ugly och känner hur de stickar i läpparna, och vad ser jag då? Se på fan, de har dubblat sig i storlek, IGEN! What the fuck liksom?

Idag har jag jobbat cirkus 11 timmar. Uppe med tuppen och stod redo och klar på jobbet 9.30 för att räkna kassan, torka golvet osv osv. Fixar och trixar, lägger på extra makeup för att de är lördag och innan jul dessutom för att försöka locka att sälja mera makeup. Brukar få nån typ av komplimang när man har mer makeup på sig, men inte denna morgon inte. Chefen kommer in precis efter 10, skulle börjat 11, och vad är de första hon säger. Inte "Hej" utan "Värst var golvet är skitigt, du har inte städat", men det hade jag fanimej gjort, man typ bara "Jamen hej liksom". Sen börjar hon med sitt vanliga klagande och mumlar för sig själv "Vi borde bli bättre på städandet hära alltså..". Med det menar hon att VI, vi som är anställda suger, medan hon gör allting so damn fine. Då lackade jag ur. ORKA! Så jag sa fine och städade golvet IGEN. Men visade att jag var lite sur. För tyvärr så gör inte men chef så mkt mera än att klaga. Mycket bättre än min förra, men klaga, ja för fan de kan hon. Sen kom vår paket-inslagar-tjej då, se på fan, lägger hon upp värsta välkomnande leendet och småskojar och försöker få med mig på det. Jag tittar på nya tjejen och ler och hälsar, sen tittar jag på chefen. Utan leende eller något. Tror chefen fattade att jag lackade till, för jag (och många av de andra) ställer upp som FAN för henne. Och jag gör faktiskt en del av hennes jobb för att hon ska slippa, UTAN att att någon säger till eller för att hon bett mig. Hon försökte under hela dagen få med mig och bli på bättre humör. Var dock på toppen humör, mot ALLA, men inte lika mkt mot henne. Hon frågade om nån vara, om allt var ute, jag sa att jag trodde det annars var de slut, vilket jag faktiskt trodde. Sen så säger hon lite spydigt "Vet du, jag hittade de här på lagret". Vad fan var det liksom? Jag svarade bara "jaha vad bra då.". Sen kom jag på en sak, som jag sett på schemat som jag inte trodde stämde. För jag var menad att öppna, och jag började 10.30, som vi gör en vanlig söndag, men nu öppnar vi vid 10, inte 11, så jag frågade chefen "men du, det är ingen som öppnar imorn". Då säger hon "Joho, finns de visst de". Då informerar jag henne om att vi faktiskt öppnar 10 och inte 11 och så säger hon "Men då får den som öppnar komma in tidigare. Jag tittar på henne och säger "Men vadå, det är ju jag, jag jobbar ju redan typ 10 timmar" (medan hon då jobbar kanske.. 5?). Så mumlar hon nått i stil med "ställa upp för laget", då blev jag ännu mer förbannad, tittade på henne och gick ut i butiken igen. Det som gjorde mig mest arg på hela dagen är att hon har mage att säga "Det är okej, jag öppnar för din skull". Ungefär som om det är MITT FEL att hon planerat fel och att jag ska bli glad och tacksam för att jag inte behöver öppna. Vad är de för stil? Gah! Då har jag spytt galla över hela detta inlägg, men kände att jag behövde skriva av mig om min dag. Alla kollegor har varit toppen, haft en riktigt bra dag, även om jag är trött som satan och skulle behöva någon som knäcker min rygg samt ger mig en massage. Love my darlings!

src_google


Idag är verkligen en slappar kväll. Orkar inte med speciellt mkt eftersom jag jobbat sen halv 9 i morse. Sen efter jobbet var jag tvungen att banka, åt jobbets räkning såklart, sen kuta förbi systemet. Hade förväntat mig att halva Stockholm skulle vara med där inne och trängas med mig, men se på fan, gick in och ut på 10 min, fastän det var kö och nån amerikanare framför mig som ville betala med dollars. Vilket faktiskt mot min förvåning fungerade, häftigt. Har inte alls gjort mycket sen jag kom hem, bara lagat lite mat, tagit ett eller två glas vin, kollat lite på tv och sen, faktiskt, haha, Förhäxad. Mobba mig inte nu! Har sett varje avsnitt, tror jag, utav Förhäxad. Utav de gamla säsongerna, de nya med hon blonda från Big Bang Theory har jag inte sett, henne gillar jag inte. Förstör min kära underbara serie. Haha. Jag har alltid älskat knasiga serier som har med häxor, magi, vampyrer osv att göra. Så fick ett sug att kolla på det idag. Marie tipsade om en sida där man kunde se på serier gratis, dock fick man bara kolla 72 minuter åt gången och sedan vänta i en timma. Men men det kan man ju ta när man kan se de. Är ju ingen serie som jag skulle köpa direkt. Men det har varit en mysig fredag. Precis kravlat mig ut ur en skållhet dusch. Ska bara se till att håret torkar lite, sen sa jag sova. Blir en superlång dag imorgon på jobbet, vilket blir dag två av långa dagar, innan jag får mitt "jullov" som består utav tre dagar.

Det var konstigt, pratade nyss med ***** i telefonen. Han ringde. Vi har inte pratat i telefon på säkert 1-2 månader, nått sms då och då, men inte mera. Och nu att bara höra hans röst gjorde mig nästan lite, vill inte säga ledsen, men fick nån sentimental känsla i magen. Ett nervositethopp i hjärtat när jag såg att det var han. Men det kändes bra och jag upptäckte att jag, självklart, saknar honom. Det betyder ändå inte att jag förlåter något eller att allting kommer bli bra på en och samma gång. Men han är ju ändå han. Jag trodde att jag skulle vara mer nervös, eller spänd i rösten, och mer "anti" om man säger så, men så vart det inte. Det här är ju inte lätt för någon, åt något håll, men jag är glad att jag inte betedde mig irriterad eller så. För det är jag ju, kanske inte på at träffas eller så, men jag  är ju arg och irriterad, så är det ju. Men det vill jag ju inte vara, vill ju vara som jag brukar, men det är jag inte riktigt i hans sällskap, det kan jag inte vara. Även om han är den som gjort fel, har ju inte jag varit felfri heller direkt. Vem vet, kanske finns nått typ av "limbo" vi kan hamna i så man ändå kan umgås i samma rum, utan att man blir ja.. fucked up.

Seriöst det är ju helt otroligt hur Stockholmstad fungerar varje år när snön kommer. Jag står och väntar på bussen, efter 40 min har jag fått nog. Under tiden messar jag med Marie som så snällt berättar att alla bussar & tåg i Täby är inställda. Nej, så illa kan det ju inte vara, tänkte jag. Joho visst kan det vara det. Hela Norrorts bussar är inställda tills omkring 23.30 ikväll. Hur fan kan SL vara så jävla dåliga att det blir samma skit varje år? Vi bor i Sverige, DET KOMMER SNÖA, deal with it! Jävla tur att jag inte jobbar idag, då hade jag aldrig kommit hem. Men tack vare SL missade jag min tandläkartid. Jag har ett abonnemang hos dem som går ut 31 dec. Abonnemanget gör att jag slipper betala för min tandläkarvård. Men eftersom SL gjorde att jag inte kom fram och missade min tid blev det ju jävla svårt. Lyckades få en tid 30 dec, den enda dagen jag har sovmorgon, och får knata in hos tandläkarn vid 8 tiden för att SL suger getpung. Så det var ju bara att knata hem igen, i snöstormen. Det snöade så mycket att mina fotspår hade snöat igen, hade snö ÖVERALLT och ingen känsel i varken fingrar eller tår. Sen att det är nästintill iskallt i lägenheten gör ju inte saken bättre. Så nu har jag börjat med tvätten och städningen i alla fall. Verkar spricka upp lite i snöstormen så får passa på att kuta upp till ICA. Också typiskt, hade tänkt handla där det inte var lika dyrt, men NEJ, får handla på ICA Stop där de praktiskt taget kostar pengar bara att gå in i affären. Nej, nu ska jag ta mitt småtjuriga arsle och gå till ICA eller börja diska. Ska därefter lyxa till det med en lite godare middag, tycker att jag förtjänar det.

Det här är verkligen SÅÅ typiskt Rex!

Imorgon är det torsdag och min enda lediga dag innan jul. Så imorgon har jag en del att fixa med. Jag måste:

-Städa
-Plocka undan
-Gå till tandläkarn
-Tvätta (köpa sköljmedel)
-Inhandla lite mat/fix inför julafton (eftersom jag inte hinner det innan)
-Hitta mina vantar
-Städa undan alla sommarkläder
-Trippa förbi systemet
-Kontrollera att julklapparna är handlade till alla
-INTE öppna det paket som jag fick i brevlådan idag som jag inte får öppna innan julafton. Vadå att jag är nyfiken!

Sen får jag se hur mycket utav detta jag hinner med, ibland är det jobbigt att dygnet bara har 24 timmar. Det finns mycket att hinna med. Man kanske borde slänga in en dusch där emellan också. Det är så mycket jag skulle vilja göra och hinna med. Men detta är enda dagen innan julafton som jag är ledig. Skit, snart är det julafton, och ännu värre, eller värre och värre, Nyårsafton, vad ska man då hitta på.

Dålig uppdatering denna helg men har haft mycket att göra. Dock inte jobbat, yeay! I fredags fick jag hoppa in och jobba i tre timmar, då det blivit fel i planeringen igen. Fastän det egentligen inte alls var det. Men men. Efter det mötte jag upp mamma & syster i Täby Centrum och rörde oss mot mamma för att äta middag tillsammans och glo på Idolfinalen. Både Calle & Erik var ju grymma, men när Erik (än en gång) körde Show must go on smälte jag totalt och kände att det nog var bäst att han vann. Fastän såklart båda förtjänade det.

Lördagen spenderades med mamma på staden och upptäckte hur mycket folk det kan vara på en julmarknad i Gamla Stan. Det var väldigt mysigt i alla fall och jag lyckades hitta en liten klänning/topp från Gina Tricot som jag tänkte använda på kvällen, då vi skulle till Tegel. Vilken suprise! Haha. Men det blev verkligen en TOPPENKVÄLL! Gick hem till Erica & var där jättekort innan vi gick över till Billy & Pelle för lite förkrök samt Sinstar. Sedan blev det avfärd i taxi till Tegel och sen började minnesluckorna. Haha, det är inte så hemskt som det låter, för jag var inte alls så full att det blev minnesluckor. Men hände bara så mycket den kvällen att allting blev en enda gröt. Haha. Så var det för oss alla. Men kvällen var toppen, men en gratis shot, mycket dans, till och med en och annan kram. Men det vara bara en så lyckad kväll. Mycket man skulle kunna berätta men för allas trevnad så lämnar vi det med detta. Haha. Bilder kanske kommer, när Tove skickat lite bilder. Hihi.

Söndagen mötte jag upp mamma & syster på bussen och vi rörde oss mot Globen. Vi skulle se Lucia i Globen. Det var verkligen otroligt vackert! 1200 personer som sjunger i ett kolsvart Globen, med bara deras levande ljus i händerna som lös upp. Sången var fantastiskt, när de förflyttade sig runt om i salen skapade de mönster och allt. Det var verkligen så roligt att se det och absolut värt det! Fick faktiskt min första lilla julkänsla där och då.

Nu är jag tråkig och trött efter dagens hektiskta jobb, så nu ska jag småglo lite på Bridget Jones Dagbok, ta en dusch och krypa ner i min mysiga säng.

Vad är det med killar alltså? Man kan prata me någon i fem minuter och sen helt plötsligt har samtalet tagit en heelt annan vinkel än en man tänkt sig. Sen att de på två röda ändrat samtalet till något annat, och med annat så ja det är sexrelaterat, och tror att man bra ska följa med på deras noter och vadå, dö av njutning? Vad är de med män, om de nu kan kallas så, som tror att de kan få en värld att vibrera bara genom att säga nått som "är du oxå där", utan att säga nånting innan. Förlåt, jag kanske är hemsk, men kan ju inte göra annat än att skratta. Seriöst, tror män att vi är så simlpa varelser?

Sitter och tittar på Generation Fett på tv3 och ser denna underbart vackara tjej, Chloe Marshall, som kom tvåa i Miss England. Hon är en storlek 44 och ville visa att man inte behöver vara pinnsmal och blond för att vara vacker. Jag tycker bara det är så härligt att se en person som är så självsäker i sig själv, fastän hon är större. Idealet idag är ju att vara pinnsmal, men samtidigt ha tuttar och rumpa, vilket verkar vara en ganska svår kombo. För att titta på mig själv så är jag inte nöjd, men jag är på en god väg, är mycket smalare nu än vad jag varit på länge men inte tillräckligt för att vara nöjd. Men när jag ser denna underbara människa, Chloe, så känner jag ändå att jag faktiskt duger precis som jag är. Jag vill bli smalare och ha bättre kondis, men inte lika mycket för att vara smal i den bemärkelsen, snarare för att jag ska må bra och kunna må bra längre fram i livet. Hon är så tillfreds med sig själv att hon kan ställe sig inför hela England och tävla i Miss England som ENSAM plussizemodel. Så som världens syn på tjejer, speciellt (det är väldigt stor press på killar också) så är det som en frisk fläkt att se en tjej som faktiskt struntar i det smala idealet, är nöjd med sig själv och faktiskt kniper en andra plats i Miss England. Jag bugar för dig, modiga människa, och önskar jag hade en uns av det staken du har. Men samtidigt kan jag säga att en del av mitt självförtroende faktiskt ökade en del, för ta mig fan, jag är faktiskt snygg.


Detta är då Chloe:



src_dailymail

Äntligen är dagen slut. Är totalt förstörd, haha. Nej, inte riktigt så illa. Bara väldigt trött, jobbat mellan 8-19.15 idag, med massor av folk, i 28 graders värme och, se på fan, utan BH. Då den så snällt skavt sönder mig, då bygeln hoppat ut. Inte fasiken var det skönt. Roligt nu när det är jul och massor av folk som är inne hos oss, dock blir det lite irriterande när de kommer in 18.58 och ska handla, när vi stänger 19.00. Speciellt när man jobbat i 11 timmar och inte alls är så pigg. Sen att jag inte hann ta ut hela min rast  som jag skulle få var ju inte heller så skönt. Såg fram emot 3 lediga dagar innan det var dags för the week of hell, haha. Men imorgon behövde de hjälp, för att chefen planerat fel, och snäll som jag är hoppar jag in. Men sa att jag inte pallar mer än 3 timmar (låter töntigt, men jobbar redan 50 timmar i övertid denna månad, än vad jag är anställd för). Sen efter denna helg är jag ledig 17 december innan jul. Och jag jobbar de långa passen varje dag. Men i och för sig känner jag inte speciellt mycket inför denna jul. Kommer ju inte firas som vanligt. Första gången som den inte firas hemma, med farmor & pappa och att my family åker till Thailand den 25 utan mig. Nu låter det ju jättehemskt, är ju inte så att de lämnar mig, jag kunde bara inte följa med, fick varken ledigt eller har pengar till det. Men jag hoppas de får de toppen!

Hela jag skriker och jag känner att jag verkligen hade behövt den resan. Få ligga på en sandstrand i thailand och bara njuta av en paraplydrink och varva ner. Länge sen jag verkligen varvade ner. Förutom någon dag i veckan har jag varit ledig totalt 3 veckor på 1½ år. Och de kankse inte låter så jobbigt när man jobbar i butik. Men i den butiken som JAG har jobbat i är det mycket. Jag var beredd att säga upp mig i september pga att jag inte klarade av min chef. Aldrig varit med om en så känslokall person som verkligen bara suger musten ur en. Fick inte ens vara ledig utan att man fick typ ett spydigt "jaha och varför kan inte du hoppa in för då?!". Fuck it. Den tiden är äntligen över, men tyvärr kan jag ju inte säga att så jättemycket har blivit bättre. Sitter fortfarande och väntar på schemat för januari, som ska enligt lag, finnas hos oss senast den 1a varje månad. Men nej, så jag vet att jag jobbar 2a januari, sen då? Hatar att man aldrig kan planera något. Kan aldrig säga vilken dag man jobbar, för jobbar så hattigt, hit och dit. Nej, nu ska jag sluta klaga, ställa mig i duschen och låta dagens ångest åka ner i avloppet och lämna mig så jag i natt kan få sova och slippa drömma alla konstiga saker.  Men kan erkänna, jag börjar tröttna. På allt och ingenting. Dags att rymma?

Det är ju ganska svårt att ha en envägskommunikation, men det är ju så det verkar varit sista tiden? Hhm. Vet ju inte vad jag ska säga då ju, fantasin försvinner ju efter ett tag.

Men men, shit the same. Gillar verkligen att prata med dig. You know who you are. På något vänster får du mig alltid att le och det är ju guld värt. Speciellt idag då inte dagen varit speciellt toppen. Sen att jag inte kan sluta tänka på dig, just nu, är ju kanske lite jobbigt? Sen ska jag ju inte tala om personen som förföljde mig i mina drömmar inatt. Det är absolut inget jag klagar på. Haha. Låter som om jag är värsta porrfarmorn, men nej, behöver ju inte var så, era kåtisar därute!

Bad romance?
I want your psycho
Your vertigo stick
Want you in my rear window
Baby it's sick
I want your love

Såg nyss på paradise hotel och vad ska man säga? Blir så fasinerad över personerna som de valt ska vara med. Alla ligger med alla, visar brösten bara sådär direkt, super all the time och får värsta aggroutbrotten hela tiden för allt och ingenting. Självklart är ju det som är själva tanken, att det ska bli intriger osv osv. Men man blir ju bara så, ja kan inte ens få fram ett ord som passar, men det är ju stört att man ändå inte kan låta bli att titta. Sen att man ser Stefan "brandmannen", gå till sitt jobb i Gallerian varje dag är ju ganska intressant?

Idag har jag tänkt att jag ska städa och fixa, lika bra för jag är ju ändå ledig, och kommer inte hinna det senare typ då jag inte kommer vara ledig så mycket. Jag ville inte sätta klockan så jag måste vakna av en jobbig ringsignal. Men trodde inte att jag skulle sova allt för länge, men vadå hände då liksom. Jo, jag vaknar klockan 11.30. Har varit så trött senaste tiden så det var nog behövligt att sova så länge. Sen när jag väl gick upp, haha, vad gjorde jag då? Jo, parkerade rumpan i soffan framför tvn och där sitter jag fortfarande. Har i och för sig ätit frukost, men i alla fall. Jag måste ta tag i de hära nu. Jag har världens största klädhög som tar upp halva min soffa, jag måste diska & dammsuga, dammtorka och... äh de va inge skoj längre. Sen kanske jag ska ta och måla mig en till tavla. Får se vad det blir för något eller hur dagen artar sig.

så därför sjunger jag för mig själv.

I hate the way you talk to me,
and the way you cut your hair.
I hate the way you drive my car,
I hate it when you stare.
I hate your big dumb combat boots
and the way you read my mind.
I hate you so much it makes me sick,
it even makes me rhyme.
I hate the way youre always right,
I hate it when you lie.
I hate it when you make me laugh,
even worse when you make me cry.
I hate it when youre not around,
and the fact that you didnt call.
But mostly I hate the way I dont hate you,
not even close
not even a little bit
not even at all.




Snacka om att jag blev sugen på att se den här igen!

Jag är så trött på all negativitet. Både min och andras. Varför är alla så sjukt negativa just nu? Är det vädret? Julångest? Vad är det som gäller? JA, jag är SJUKT negativ själv, väldigt ofta, men fan i mig så finns det andra som är ännu mera negativa. Jag vill inte vara negativ för det tar så jävla mycket energi. Men sen när man väl själv är på bra humör så pratar man med nån som är så neggo att man är tillbaka i det där gråa, tråkiga tomrummet och känner hur musten försvinner ur en. Nej, nu ska jag ta mitt negativa arsle och gömma mig under täcket och hoppas på lite solsken imorgon.

För imorgon ska jag inte vara neggo, då jävlar ska jag vara en liten solstråle. Och skulle solen orka visa sig så skulle det ju vara toppen!

Se där ja. Jag erkänner. Jag ÄR en SHOPPAHOLIC. Har jag alltid varit och det kommer jag nog alltid att vara. För nån dag sen införskaffades naturvita (vette fan hur man stavar beiga?) stickade knästrumpor, en naturvit stickad lång polo, som jag bara löv och ett par svarta jeans, då jag inte har några som passar min fina rumpa. Och det är faktiskt för att dem är för stora. Ha! Där fick jag dig allt när du tänkte "Fettot där borta..". Haha. Sen idag kom kära grannen förbi jobbet och vi tog sällskap hem. Men självklart fastnade vi på skopunkten och ops. Ett par ljusbruna/beige(a) uggs och ett par converseliknande skor (skorna är helt svarta, inte prickiga som de på bilden). Jahaja. Gillar dock att man där kan köpa 2 par skor, och få de billigaste utav dem för halva priset. Me likey! Men nu är det slut med det, för snart är det jul och nu får jag inte spendera mera pengar. Nej. Nope. Niet.




Idag är jag väldigt trött. Kom i säng halv 3 imorse efter att jag varit på Galleriafesten på Café Opera. Var en kul kväll med trevligt folk, god mat och goda blåa välkomstdrinkar. Hatar i för sig SL eftersom det aldrig går att komma hem. Fick sitta i 50 min i Danderyd igår på natten och frysa. Men sen kom jag hem i alla fall. Det var en grej igår som inte fungerade så bra och det var att jag lyckades med att få en ångestattack igår mitt på kvällen. Det var inte så skoj att stå och hyperventilera och känna paniken komma. Tack tjejor för att ni finns! Nu ska jag smaka på en pepparkaka med cambozola på, glo lite på idol och sen ställa mig i duschen i ett år. Haha. Måste ju säga att jag har nog världens fulaste mjukisbyxor på mig. Köpte dem när jag gick i 8an, de är hål i knäna, rumpan, trasiga ben längst ner och så vidare. Låter hett va?

Helt sjukt. Sitter bara och tittar på tv och helt plötsligt kommer bara tårarna och börjar rulla ner för kinderna. Vart kom dem ifrån och varför? Fattar ingenting. Har inte känt mig ledsen eller nere alls idag. Så vad var det som hände nu?