Orolig
Ush, inatt har jag sovit väldigt oroligt. Hatar att man inte kan bestämma vad man ska drömma om. Inatt har jag bara drömt om dig. Inte trevliga drömmar direkt. Många tårar föll i den drömmen. Så idag är jag lite nere igen. Känns bara svårt att vara glad med allting som pågår. Fan! Kan inte fatta att det är över. Kan inte förstå att jag inte kommer få vakna varje morgon med dig, kommer få krama eller pussas på dig eller ens när jag kommer få se dig igen.
Hur ska jag kunna leva utan den jag älskar mest av allt? Hur ska jag kunna spendera mitt liv utan alla de saker som gjorde mig så lycklig? Hur ska jag kunna leva utan min livs kärlek? DU är min livs kärlek. Och jag kommer alltid älska dig. I mitt hjärta kommer du alltid att finnas. Kommer jag finnas där, fast hos dig, i ditt hjärta? Eller kommer jag bara glömmas bort med tiden och tills jag inte finns kvar längre? Kommer jag någonsin få känna din varma kropp mot min? Se dig le mot mig igen eller är allt sådant förbi? Betyder det här att jag har förlorat dig nu?
Tankarna om att jag kanske aldrig får se dig eller så gör mig knäsvag. Jag blir så nervös, orolig och hjärtat börjar slå fortare och fortare. Varför måste det sluta såhär? När jag var så lycklig och kände att jag var stolt över mitt liv och hur långt jag kommit. Hade den underbaraste lägenheten, den perfekta killen och en supermysig katt. Jag älskade verkligen mitt liv... och nu måste jag börja om från början för att bygga upp varje liten sten, en i taget, för att kanske inte ens komma i närheten av det jag hade. Den lyckan. Kommer jag få tillbaka den? Ibland undrar jag, kommer jag kunna vara lycklig utan dig?
