take me or leave me

Sitter och tittar på Generation Fett på tv3 och ser denna underbart vackara tjej, Chloe Marshall, som kom tvåa i Miss England. Hon är en storlek 44 och ville visa att man inte behöver vara pinnsmal och blond för att vara vacker. Jag tycker bara det är så härligt att se en person som är så självsäker i sig själv, fastän hon är större. Idealet idag är ju att vara pinnsmal, men samtidigt ha tuttar och rumpa, vilket verkar vara en ganska svår kombo. För att titta på mig själv så är jag inte nöjd, men jag är på en god väg, är mycket smalare nu än vad jag varit på länge men inte tillräckligt för att vara nöjd. Men när jag ser denna underbara människa, Chloe, så känner jag ändå att jag faktiskt duger precis som jag är. Jag vill bli smalare och ha bättre kondis, men inte lika mycket för att vara smal i den bemärkelsen, snarare för att jag ska må bra och kunna må bra längre fram i livet. Hon är så tillfreds med sig själv att hon kan ställe sig inför hela England och tävla i Miss England som ENSAM plussizemodel. Så som världens syn på tjejer, speciellt (det är väldigt stor press på killar också) så är det som en frisk fläkt att se en tjej som faktiskt struntar i det smala idealet, är nöjd med sig själv och faktiskt kniper en andra plats i Miss England. Jag bugar för dig, modiga människa, och önskar jag hade en uns av det staken du har. Men samtidigt kan jag säga att en del av mitt självförtroende faktiskt ökade en del, för ta mig fan, jag är faktiskt snygg.


Detta är då Chloe:



src_dailymail