new!

Det är dags för något nytt och fräscht! Har bestämt mig för att lämna papilio för at lite vila under en period eller så och har därför börjat skriva på en ny blogg :) så nu ska jag nörda mig och säga: ask me for it!

dag 7 - sockersug!

Då har det gått en vecka. 7 hela dagar och har jag hållt mig från godis, choklad, chips & läsk. Och för att vara en sådan sockerberoende godisgris är det väldigt bra gjort för mig! Går bra med dietshakesen och när jag äter mat så blir det sallad och kyckling eller bara sallad. Massor av vatten och äpplen har gått ner också. Enda buset var någon öl och vin i lördags när jag var på fest, så fy på mig! Får kämpa ännu mera denna vecka nu! Nej, nu måste jag sova så denna förkylning försvinner.
No more American Cookies-muffins!

dag 6 - bad day.

Dag 6 och allt flöt på fint. Skulle tränat idag en jag ville helt enkelt inte. Bläääääääää. Dagen & kvällen har varit jättebra men nu sitter jag här, en en ynka alkohol i blodet, och då "tycker jag synd om mig själv". Fel ord, men jag vet inte... Dags för nått bra, kanske? Inte det att jag inte har typ de mesta jag pekar på, men materiella ting är inget jag behöver, jag vill ha och behöver en famn att komma hem till. Har så mkt inom mig som jag inte delar med mig.. Har världens bästa familj, vänner osv, det ska jag absolut inte klaga på, men är väl egoistisk men något saknas. Näå för fan, nu ska jag köra ännu hårdare, äta "mindre" och köra på the shakes och springa/gå/träna ännu mera än det jag gör på gymmet. Time for a change. Men tänker samtidigt tänker jag.. jag är väl inte så hemsk? Är jag så svår att älska..?

dag 5 - pigg men trött.

Har en underbar känsla i kroppen, är pigg men ändå trött på en och samma gång. Var på gymmet imorse igen innan jobbet och det är så skönt när man är klar och får ställa sig i duschen och känna svetten och allt försvinna. Dock uppskattar inte mitt hår att behöva bli blött var eviga dag, får hitta på något angående det.

Eftersom jag aldrig tränat i mitt liv så är jag ju inte direkt någon supermänniska på gymmet och inte kanske jag tränar lika "hårt" som alla andra, men jag gör det i min takt och har faktiskt märkt viss skillnad åt det bättre. Är fortfarande inte fri från min förkylning men kör så hårt jag kan och orkar. Passar mig helt perfekt att köra, för kör just nu bara kondition, 30 min innan jobbet eller på lunchen, kommer ju självklart öka det med med tiden. Men för att vara jag så är jag faktiskt stolt över mig själv (hittills) att jag hållt mig mat/onyttighetsmässigt samt att jag gått till gymmet tre dagar av fyra denna vecka.

Haha, nu låter det som om jag startat eller gjort om bloggen till någon träningsgrej men så är ju inte fallet. Har ju i och för sig inte hänt så mycket annat i livet, så har väl inget annat att prata om. Imorgon ska jag jobba igen, fastän det inte är min helg, men det gör mig ingenting. Tjänar pengar plus att jag ska träna imorgon vilket som så skönt att vara där. På söndag är jag ledig, då ska jag bara ta det lugnt och göra ingenting. Slappa hemma, ta hand om tvätten och sedan åka på söndagsmiddag med la familia.

Nu ska jag mysa med kissen som ligger här bredvid mig och kräver uppmärksamhet, sedan blir det sängen.
Good night everybody!

Dag 3 - omvandling.

Dag 3, vad har hänt idag? Mjo, jag har jobbat (suprise, haha) och haft grymt socker sug idag och då brukar jag köp Cola (light faktiskt) och kanske en liten chokladbit. Men icke! Inte idag inte. Idag har jag ätit frukost som bestod utav nybakat bröd med ost & gurka, en kopp te. Min lunch (sena lunch, åts vid 3 tiden) bestod av en Nutrilett Shake (skogsbärs, ingen höjdare, men fungerar), lika så min middag som åts (eller ska man säga dracks?) vid 7 tiden. Så idag har jag hållit mig vid det. Men jag kan erkänna att jag är hungrig nu, så då får jag dricka massa vatten! Åt ett äpple när jag kom hem från jobbet, för något måste jag ju få i mig. Idag tränade jag inte vilket jag faktiskt ångrar nu, skulle varit skönt att bränna lite. Gjorde, hör och häpna, situps innan jobbet, då jag inte skulle tränat på SATS idag. För alla som känner mig är det minsann en omvandling, för jag är verkligen den mest otränade människan i universum och har aldrig gillat att röra på mig. Knappt G i idrott genom hela skolgången. Tänkte väl att jag var så smal och fin då så det behövdes inte, inte tänkte jag på konditionen eller framtiden då inte. Och det har jag fått sota för på äldre dar. Men nu känner jag bara: jävlar anama! Konditionen ska bli bra, ska bli nyttig och slippa överflödiga kilon och äntligen kunna känna mig fin oavsett vilka kläder jag har på mig OCH våga visa mig i bikini utan att skämmas. Det var otroligt länge sen jag gjorde det..

dag 2 - första träningen.

Då har dag två snart passerat. Startade dagen med frukost/brunch bestående av pannkakor som blev över från gårdagen. Kanske inte den bästa frukosten men vad fasiken. Lunchen bestod utav en Nutrilett Shake, eftermiddagsäpple och sedan kyckling och sallad till middag. Gött! Blev upphämtad av kära Linnea runt halv 11 och vi begav oss mot Sollentuna och SATS. Är fortfarande lite förkyld men kände att jag inte orkar bry mig om den längre, förhoppningsvis är jag frisk imorn, inte sämre! Vi tänkte börja försiktigt eftersom jag är den mest otränade människan i universum, så vi körde bara kondition idag och körde Crosstrainern. Faktiskt stolt över mig själv och klarade av 40 min, i säkert för "hög" takt då my heart rate alltid pep och var för hög, but I did it! För andra kanske det inte låter så mycket eller en big deal, men det är det för mig. Jag avskyr egentligen att gå på gym, får ångest känslor när jag kommer in i omklädningsrummet och vet att jag snart ska gå ut och ställa mig på en maskin, folk kommer titta på mig med äckel i ögonen och tänka "fetto" och svetten rinnandes. Jag hatar att svettas, tycker det är äckligt, men sånt man måste vara med om när man tränar. Men så är det ju inte, fetto-biten alltså, allt sådant sitter i mitt huvud, men ångestkänslorna kom idag med men jag tog mig ut och tränade i alla fall. Så därför är jag stolt över mig själv. Detta vad det första steget, nästa blir att ta mig till gymmet när jag är ensam, inte känna ångest inför att få folks blickar i ryggen. Men det ska jag också övervinna och faktiskt så hjälper det när snygga killen på SATS, som fick mig att skriva på, tittar leende på en och ger en tummen upp att man faktiskt gick dit. Det här ska jag klara, inge snack!
källa

dag 1.

källa
Då var dag ett här och tanken var att jag skulle tagit mig till gymmet idag, men var fortfarande lite för förkyld. Kände att istället för att bli sjuk igen om jag börjar träna för tidigt så väntade jag en dag till. Men imorn ska jag och Linnea köra lite på gymmet innan det är dags för ett möte. Är ledig imorn egentligen men ska förbi i alla fall. Idag har jag tänk på att jag stoppat i mig, pannkaka till middag (kanske inte det nyttigaste), knäckebröd & äpple, och massa vatten. Jag är fortfarande otroligt motiverad och känner att jag verkligen vill ta tag i det här nu. Målet är satt och om 16 veckor ska jag ha nått det. På julafton ska jag ha nått mitt mål! It's now or never.



Nu börjar allvaret.

Ja, för fan! Motivationen är på topp, gymkort inhandlat & träningsschema på g. På måndag börjar allvaret. Matvanorna ska ändras, inga kolhydrater i början, byta ut vissa måltider mot ersättare & dricka massor av vatten. Kör nog en vit månad samtidigt. Detoxa hela kroppen, få igång den & må bra! Vad härligt! Sitter just nu på busshållplatsen & väntar på att få komma till jobbet. Hade velat träna efter jobbet idag men den äckliga förkylningen sitter & vägrar släppa sitt grepp om mig. Hoppas på att den är borta tills måndag då första passet ska köras! Ska börja träna på SATS och de ligger perfekt. Två våningar upp från mitt jobb & är öppet från 6 på morgonen till 22 på kvällen. Nu finns ingen återvändo, inget "jag orkar inte", utan bara hell yeah, motivation & tänker framåt december då jag ska vara fit & fin.

patetic.

Satt och läste lite inlägg från bloggens början och jag förstår och känner fortfarande allt jag kände då, om jag öppnar den dörren. Den dörren öppnas inte längre, so over it. Vissa delar förstår jag men andra, vad fan tänkte jag? Vill man vara vän eller hålla någon kvar som är otrogen, elak och har krossat ens hjärta? Vad fan tänkte jag?  Som tur blev jag vettig och bestämde mig för ett och annat och har aldrig tittat tillbakat och ångrat det. Den dagen jag la på var sista gången, då stängde jag den dörren för att aldrig öppna den igen, utan för att öppna en annan. MIN dörr. De senaste två åren har bidragit med glädje men även sorg, tyvärr mestadels sorg. Mycket av som aldrig kommer nämnas här, för även om jag känner allt behöver inte alla andra veta all fakta, samt av respekt för andra. Nått som var oerhört svårt var när min mormor gick bort (självklart dog en del av mig när farfar gick bort också). Men denna gång behövde jag hålla huvdet extra högt, både för min älskade mormor, och för att din mormor & morfar var där. Självklart jättefint att de vill visa sin sorg, men för att vara "ego" blev det extra för mig. Nu har jag tappat tråden, vad ville jag med allt det här?

Jo, att jag var så patetisk. Ja, jag fick mitt hjärta krosst, so what? Det händer väl alla, more or less, Bit ihop och kom över det. Det finns värre saker. Jag är faktiskt glad att detta hände mig för jag har lärt mig något oerhört om mig och ja, faktiskt så har jag aldrig varit lyckligare. För tro de eller ej, så tycker faktiskt människor att jag är fantastisk.


going black?

Sitter hos min mor för tillfället och är hundvakt. Hatar att skriva på detta tangentbord då de inte är i närheten likadant som mitt. But I will try my best. Har ännu inte satt på tvn, väldigt olikt mig. Lyssnar på på Evanecens på min iPhone istället. Riktigt jävla bra måste jag säga, får bli min träningsmusik sen, tror den kommer peppa mig, dem och Lady Gaga. Nu jävlar! Faan kan inte skriva på detta tangentbord, allt skrivs feel och tar massa längre tid. Mja, i alla fall, imorn ska jag fixa mina naglar igen och tänkte färga håret i samma veva, men då är ju frågan, ska jag hålla mig åt de mörkbruna (med stänk av rött, eftersom de fortfarande tittar fram) eller ska jag våga mig på att färga det svart?

För att tänka på annat så kom jag på att jag börjar jobba på måndag igen och sjukt nog så vill jag jobba? Det är inte normalt för att vara jag. Verkligen inte. Men jag trivs ju alla tiders :) Nu ska jag ta mitt glas vita vin och rocka loss i min nya trenchcoat, som jag btw ROCKAR i!


Everybody's changing and I don't feel the same.

Long time no see. Sitter här med hostan i halsen och rösten är på väg bort. Min Hanky har precis begett sig hemåt efter en spontan middag i det gröna med Rosie & Two Oceans som sällskap. Hanky är en så fin person, fantastisk. Vädret blev ju bättre på kvällen så vi avnjöt vår inhandlande thaimiddag och drack vin på det. Snackade skit och hade det mysigt. Hon är great! Nu ska jag knarka hostmedicin och lite alvedon innan sängdags, för imorn ska vi på äventyr, stort äventyr! :D
Over and out.

tväättttt.

Varför är det alltid lika otroligt tråkigt att tvätta? Sjukt hungrig är jag oxå, namnam. Står och velar ifall jag ska orka dra ihop en korvstroganoff eller om jag ska vara lat och köra falukorv med mackisar? Hm, desitions desitions. Oh i natt när jag inte kunde sova och såg på New Moon blev jag attackerad av en harskrank. SÅ ÄCKLIGT! Aja, nej nu skriker magen, dags att laga lunch!

HAHAHA!


källa: www.elivsthecomic.com

what happens when you wake up and feel.. nothing.

Nothing. Nada. Inget. Dagen, veckan började bra. Allt var fint. Sen helt plötsligt. Pow. Allt sjunker och man känner sig som crap. Varför, in a million years, skulle man fråga mig? Inte är väl jag något att ta med? Vet inte vad eller varför riktigt, kanske är jag överkänslig, tom på mat och energi, men nånting är det. Varför gråter jag? Var för får du/ni mig att gråta? Jo, för faktiskt, ibland i ert sällskap känner jag mig tom, som en "ande" som bara finns där men som aldrig riktigt blir välkommen. Kanske inte är så, kanske jag som ser det fel, men suger oavsett. Det är mycket som suger getballe. Samtidigt känner jag "grow up", skit i det och gå vidare. Och ja, ta mig fan, det ska jag. Idag är en kass dag, eller kväll, dagen var superbra med Carro, men sen ja, what the fuck? Jag är bättre än så här, och det är allt jag säger. Tyck och tro vad du/ni/alla vill.

Men just so you now, you made me feel worthless.





Måste ju dock säga att ÄNTLIGEN har jag hittat en av de sakerna som jag letat efter så länge!


sexeducation.


källa

Ligger i soffan och småglor på tv och fastnar för Sexeducation på trean. Den som handlar om sexvanorna i England. Det är fan intressant. Och jag tror det stämmer mer än bara där, men världens syn på sex och kroppen är ju hur skev som helst. Inte undra på att alla, tjejer som killar, har sånna komplex för sina kroppar och förstör sig själva. Ta mig som ett exempel: när jag var som smalast och alla kläder passade perfekt, de minsta storlekarna, var det att låren fortfarande var för stora, brösten för små osv osv. Nu när man har några kilon för  mycket så är man inte nöjd för att låren är ännu större. Men brösten är nu relativt stora och helt okej, men då är man inte nöjd med de heller för resten passar inte ihop med dem nu. Kan man aldrig vara nöjd? Och boven i dramat är ju egentligen inte omvärlden, det är ju synen på dig själv. Självklart får man ju för sig att man ska se ut på ett speciellt sätt för vi blir bombade med det varje dag. Tv, tidningar, porr you name it. MEN, tror inte man tänker att det fakiskt är exakt samma sak för killarna. Så jag tror att allting sitter i en egna huvud. För när det kommer till kritan, så tror jag att man inte direkt letar efter den perfekta kroppen, mer måste ju spela in än bara utseendet, jag tror att man söker efter den personen som är perfekt för dig.


vilken lyx!

Då har min semester startat och hur bra har den inte gjort det! Började med lite midsommar på Skarpö med vacker väder, trevligt sällskap, god mat och härliga drycker. Midsommardagen spenderades med samma sällskap i solen, gick på långpromenad och bara njöt. Söndagen blev det bankomatkortet som fick jobba lite då jag var på shopping i stora staden med mor min och bjöd henne på lunch. Söndagen låg man i solstolen och stekte hela dagen, och ja, jag fick faktiskt en del färg! Idag gjorde jag något jag aldrig gjort förut. Jag fixade mina naglar och jag älskar dem! Hur ska jag nu kunna leva med mina vanliga naglar efter detta? Gjorde ju naglarna fina eftersom jag ska på bröllop på lördag. Men vi får se, kanske något som jag väljer att ha, mitt egna vardagslyx?


Mina naglar!


Det HÄR är sommar!


Lugn & fin.

Just nu känner jag mig så otroligt lugn, avslappnad och tillfreds. Jag har semester nu, två härliga veckor framför mig. Naglarna ska fixas, solbrännan ska de jobbas på och bröllop ska man gå på. Fantastiskt! Jag älskar svensk sommar!

...

Det är så mycket som jag skulle behöva få ur mig, så mkt som jag skulle vilja skriva.. Men jag kan inte.. För samtidigt finns det inget att säga. Av respekt så håller jag käft.. Men nu rullar tårarna och men jag ska inte ge någon the plesure av dom. Men jag blir lite förvånad.. Nu skulle jag vilja supa skallen i bitar, köra in en snus och sluta känna. Kommer fan bli iskall till slut..

Myggbett, målande & en liter vodka senare

Sitter och väntar på tåget och tänkte att jag då kan vara lite produktiv. Haft en helt fantastisk helg men den har gått alldeles för snabbt. Fredagen skulle bestå av lite öl och fotboll någonstans i stan eller solletuna , blev inte av då de övriga gjort andra planer samt inte orkade. Blev då häng och töntfilm med Erica och små mängder alkohol. Mycket trevligt, dock lyckades vi missa slutet på filmen. Lördagen var jag en good sport och hjälpte till att måla Sofie & Stefans hus. Var mycket roligt och hade färg överallt, massor av skratt och myggbett, vin och grillat samt en liten rabarberpaj som jag drog ihop. Älskar deras hus! Så fint och ljust. Man blir så skönt avslappnad av att vara ute i luften och allt är lugnt och tyst förutom fågelkvitter och prassel i skogen. När de övriga åkt hem blev jag, Sofie och Stefan sugna på en drink, körde ihop några redbull vodka och bara pratade och skrattade. När vi vaknade och gick in i köket så råkade ju nästan en liter vodka vara borta. Det trodde vi ju inte att vi druckit och fick väl sota lite för det när vi vaknade. Men det var så roligt! Idag har jag tagit mitt bakfulla arsle hem, tagit en powernap och en dusch för att hälsa på min kära farmor som fyllt 80 år denna helg. Lite fika i solen sedan söndagsmiddag med mamma morfar syster och bror. Nu ska jag parkera rumpan i sängen och njuta av att jag är ledig imorn och endast har tre arbetsdagar innan två veckors välbehövd semester.

förväntningar?

Är det här det som förväntas nu? Nu när vi "kommit upp i ålder"? Jag får ångest. Så lycklig och glad för alla som känner att det är rätt, men jag får ångest. Överallt omkring mig, vänner som bekanta och även de som man vet vilka de är men inte känner. Det är bröllop, barn på g, kompisar som redan blivit mammor, har barn på 2,3,4,5 år. Och här står jag. Singel. 24 år och i chock. När växte alla upp? Vad har jag missat? Är det så här det ska vara? Är det detta som förväntas av mig nu? Förut om man var den med barn eller en ring på fingeret så var man "outsidern", medans nu, när man är i denna ålder så är det tvärtom. Nu är man outsider ifall man är singel vid 24. Inte undra på att jag har åldersnoja. Vad hände liksom? När växte alla upp? Jag får ångest. För jag är verkligen inte redo att tänka på att jag kanske kommer vara mamma inom några år. Det känns ju helt sjukt.


Tidigare inlägg
RSS 2.0