take me or leave me

En tisdag. En ganska så jobbig tisdag. Börjde jobbet kl 9 imorse och jobbade tills 19. Det är faktiskt, även om det inte låter så, ganska så jobbigt att stå upp en hel dag. Sedan när man även måste le, se bra ut med tons av smink, samt plocka upp den feta leveransen som kom. Lägga en beställning, lägga ner lika mkt energi på varje kund och alltid ha detta jävla leende på läpparna. Sedan så får det ju inte se fake ut heller. Men fan vad jag är grym på det alltså. Oavsett mitt humör eller vilka känslor som bråkar i bakhuvudet kan jag fortfarande göra ett jävla bra jobb. Om jag får säga det själv. Jag lägger upp det där "jag-är-så-söt-och-snäll-och-vet-exakt-vad-du-behöver"-leende och sedan går det utav bara farten. Idag har jag haft en jävla massa saker i huvudet. Jag har tagit emot beställningen, jag har tagit hand om kunder, lagt ut alla nya varor, lekt med nytt smink som kommit in, tagit hand om massor av kunder, även fixat men en ny beställning, städat, stått upp i 9 timmar i jobbiga skor och även sminkat en förkyld människa och sålt smink för 600 kr, endast till henne. Jag har fan mina dagar.

Sedan kommer man hem, trött och äcklig och vad ser man då. CSN vill sno mina pengar.. och fy fan vad mycket det var på! *svimmar*

Hittade en sida med fina och gulliga sayings, så tänkte att jag lägger till några här.

Det är sjukt, nu har jag gråtit halvt om halvt hela tiden sedans kl 3...

Helt otroligt. Här har jag känt mig helt okej och stark under några veckor och vad händer? Jo, självklart så ringer the ex. Jag som hade känt att de varit skönt att jag inte pratat med honom på en månad och på så sätt lyckats bygga upp en mur för att orka med vardagen. Och nu har den rasat. Nu känns det som om jag är nere på botten igen och måste börja om från början. Inte det att vi bråkade i telefonen eller att det var otrevligt så. Men bara att höra hans röst gör att jag börjar skaka och illamåendet kommer tillbaka direkt. Bara att höra hans röst får mig att förstå allting som jag aldirg kommer få. Och saknaden blir då enorm. Sen blir jag så arg och avundsjuk då jag vet att hon sitter där. Säkert precis bredvid och finns där för honom på det sättet som jag en gång fanns. Varför ville du inte ha mig längre? Är jag en sån hemsk person? Sen så ringde han för att fråga om jag hade kvar kvittot på en klocka som jag gav til honom förut, då den har blviit stulen. Sen så måste jag sitta och titta igenom alla bilderna på honom och oss för att se om den fanns med på någon av bilderna. Vadå det kändes som tortyr.

Så nu sitter man här med tårarna rinnandes och känner panikkänslorna ta över igen. Fan, jag som trodde att jag mådde bra igen. Fan vad fel man kan ha. Nu har jag gråtit så mycket att alt smink, som jag sminkade mig med precis innan han ringde, har försvunnit. Har en enorm huvudvärk och ögonen är stora, röda och uppsvullna och hela ansiktet bara svider.

Därför undrar jag först om främst, varför blir det så här? Är det någon som tycker att det är kul att leka med mina känslor. Och det som faktiskt är de mest sjuka är att jag ha känt på mig de senaste dagarna att han skulle höra av sig.. och vad händer?

Det är ett under ändå hur en liten komplimang kan göra. En om dagen och man går omkring och ler resten av dagen. Igår fick jag två till och med tre stycken på samma dag. Det kändes bra faktiskt. Den första var så fort jag kom in på jobbet och jag skulle jobba med M, som jag inte jobbat med sedan innan jul, och det första som hon sa var "Gud vad du har blivit smal, fan vad snygg du är!". Efter denna komplimang gick jag omkring med ett stor leende, vilket uppskattades utav kunderna också. Sedan var det dags för en makeuprådgivning som jag gjorde på en väldigt trevlig kvinna. Mitt i allting, när jag lägger på en härlig silver/grå färgad ögonskugga så säger hon "Du har verkligen jättevackra ögon!". Då blev jag jätteglad. Har alltid gillat mina ögon, men det är ju ingenting som man säger. Men när någon annan ger mig en komplimang för dem så blir jag nästan generad. Eller blir i och för sig alltid generad när någon ger mig en komplimang. Inte van att få dem samt inte bra på att ta dem. Kanske något som jag måste arbeta på?

Sedan sent igårkväll så kom E förbi och vi hängde bara framför tvn tills vi blev alldeles för trötta och bara skrattade. Låg och pratade fram tills kl 2 på natten om allt mellan himmel och jord. Vi hade redan bestämt att vi skulle ta en promenad idag och det gjorde vi. Vi gick till Täby Centrum ifrån mig, det var väldigt skönt men inte allt för långt. VI har även varit mkt duktiga nu. Åt frukt hela kvällen igår istället för att vi ska dra i oss onyttigheter. Hmh.. borde göra mina övningar nu så att jag får lite motion idag. Låter konstigt "mina övningar" men kör lite hemma-träning för att träna till kroppen. Och lite granna fungerar det ju iaf. Men snart blir det hårda tag. Kreta here we come!

Ja, vad gör jag? Jag trodde att jag mådde bättre, och det har jag gjort. Väldigt bra har jag mått. Vågade mig nästan på att säga att jag var lycklig, igen. Den känslan har jag inte känt på, ja sisådär 4-5 månader. Så har jag känt den lite halvt om halvt senaste veckorna. Och sen igår så vart det bara piss. Vaknade på morgonen och kände bara Fuck. Glitter i ögonen, som jag faktiskt haft senaste tiden var borta. De jobbiga tankarna började arbeta sig in i hjärnan igen och tomheten jag känt i hjärtat kom tillbaka. Tacka gud att jag har ett jobb som jag kan fördriva tiden på under dagarna så att jag inte hinner känna eller tänka under de timmarna som jag jobbar. När jag kom hem kändes tomheten enorm och det började nästan göra ont. Jag vet att allting går upp och ner och att det kommer göra så. Igår kändes det som om jag var på botten igen. Kände mig ensam, tom, oälskad och äcklad av mig själv. Igår kändes det bara så otroligt ensamt. Hur kan jag känna mig ensam när jag har sån underbar familj, underbara vänner och så många runt omkring mig som älskar mig? Det skrämmer mig. Nu när jag tittar mig i spegeln igen så finns inte glitter där längre, läpparna vill inte le och och illamåendet börjar komma tillbaka. Igår grät jag mig själv till sömns, till jag var så trött att kroppen inte orkade mer. Tack vare tårarna och tankarna drömde jag oerhört jobbiga drömmar och morgonen startade med illamående, äckelkänsla och trötthet för att starta dagen. Som tur var blev den bättre eftersom jag gick till jobbet. Medan så fort jag satte mig på bussen hem började de jobbiga tankarna av saknad, smärta och ynklighet komma tillbaka.

Jag som trodde jag mådde bättre? Varför måste jag gå tillbaka till så som det var. Jag vill må bättre, vill inte tänka och känna så här. Förstår inte samtidigt hur jag kan känna mig äcklad när jag ser mig själv i spegeln då jag, enligt min meing, ser bättre ut än jag gjort på många år. Men undrar fortfarande, när kommer "jag" tillbaka och ser glittret i ögonen igen?

So what do I do when things feel bad?

Klockan är 17.11 och dagen har ju redan tagit slut. Idag har jag hunnit med en del känns det som. Spenderade förmiddagen och en del av eftermiddagen med Sofie. Det var så trevligt att få ses igen. Dagen börjde med en lång varm dusch för att sedan paniksminka sig innan S kom förbi för att hämta upp mig. Då fick hon träffa min lille älskling och se hur jag bodde. Sedan bar det av till Arninge för att hon skulle byta ett par gardiner. Det hela slutade med att vi köpte hem lite godis för att ha när vi tittade på film. Jag köpte ett par djupa tallrikar så jag kan äta yougurt om jag vill. Vilket jag antagligen inte kommer att göra, men ändå. Efter detta åkte vi hem till mig för att äta lite lunch och sedan hänga framför tvn nån timme innan hon behövde åka hem igen. Sedan blev det fart på mig. Jag har dammsugit, städat, tvättat, bytt lampa i hallen (tyvärr E nu kan vi ju inte skylla på de dära, haha), diskat och nu ska jag byta sängkläder. Har också lyckats leta upp mina underbara vinterskor. Vilket kanske är lite sent påtänkt då det kommer bli varmare nu? Men men de är supersköna så då kanske jag kan njuta av att ta mig ut i kylan. Kanske t o m blir av att jag tar några mysiga promenader med min ipod som sällskap? Tips på ljudböcker tack!

Måste säga att jag tänker på dig E, efter din tripp till kirurgen. Önskar det fanns något jag kunde göra! Men det kommer bli bra ska du se. Och de kommer gå fortare än du tror.

Oj, inte har jag skrivit mycket och ändå har det tagit 9 minuter att skriva detta. Ajdå! Vadå jag har tråkigt liv och inget att skriva om?

och vad gör jag en fredagkväll? Sitter med Sagan om ringen i bakgrunden och leker med webcameran som jag nästan precis upptäckt. Intressant? Not! I want to go shopping tomorrow, are you with me?

Haha så kul har jag!:)

Nu måste jag ju härma Malin lite och visa hur mitt liv kommer vara under 2009, och må jag säga. Jag ska inte klaga!

VÄDUR
21 mars - 20 april

Året lovar framgångar och trevliga överraskningar i det sociala livet, i kärlekslivet och i yrkeslivet. 2009 innebär för väduren nya början inom var och en av de här områdena. Vad gäller din hälsa, bör du ha hand om den - något som du kan börja göra redan under januari 2009. Är rätt och motionera. Undvik all psykisk, mental eller fysisk stress.

För Väduren innebär 2009 mycket kärlek och romantik. Från och med Januri och fram till Mars, finns det någon som önskar ha din uppmärksamhet och ditt intresse. Denna någon kommer att försöka att göra allt för att vinna din respekt och ditt gillande. Detta har en positiv effekt på dig. Helt plötsligt, skulle du vilja eliminera alla hinder. Du gör allt för att bevisa att du är värd den här personens respek. Du gör de nödvändiga förändringarna och du kan räkna med en långvarig och mycket lycklig kärleksrelation.

Under 2009 ställs du inför viktiga beslut i ditt yrkesliv, på grund av de två förmörkelserna som sker i ditt tecken. Förmörkelser associeras ofta med förändringar. Den första förmörkelsen sker under mars månad och då står det plötsligt klart för dig vilken inriktning som du skulle vilja ta i yrkeslivet. Du kommer inte att nöja dig med detta. Du kommer att fundera över alla nya möjligheter som finns. Den andra förmörkelsen sker i september. Då känner du dig mogen för att säga upp dig och börja med ett nytt projekt eller ett nytt arbete. Det kan hända att du samtidigt kommer att bryta med gamla arbetskamrater.

2009 utlovar en otrolig romans för alla som är födda i Vädurens tecken. Ditt kärleksliv kommer att kulminera med en stor förälskelse och en underbar kärleksrelation. Du kommer att se allt med nya ögon och livet kommer att kännas underbart för dig. Den här nya personen som du möter är helt ny för dig, och du kan hindras av de lågor som fortfarande brinner för den gamla eller nuvarande partnern. Kanske kommer du att tveka innan du är mogen att kasta dig i den nya drömprinsens armar. Familjen och vännerna kommer inte att stödja Väduren. Trots detta, verkar detta vara den första chansen i ditt liv, kanske till och med den enda då du verkligen har hittat Mr. Perfect. Det är upp till dig om du vill ta den nya chansen eller inte. Du vet bäst vad du känner.

De stora avgörande besluten är lättare att fatta i december och inte heller behöver du oroa dig för vilka konsekvenser de här besluten har. Du förbereder dig för 2010, ett år som kommer att överraska dig eftersom många förändringar kommer att ske under detta året.

Oavsett vilken väg du kommer att ta under 2009, blir 2009 ett minnesvärt år som du aldrig kommer att glömma bort.