tears & no tears

Seriöst. Jag jobbar var eviga dag. Förlåt, men en chef som inte bryr sig ett piss om sina anställda. Jag vet, inget ovanligt men i alla fall. Man blir bara trött. Jag är trött. Sover dåligt, inte lika dåligt som E dock (tänker på dig). Jag börjar tröttna. Älskar att sälja, sminka folk samt ja du allt som har med jobbet att göra. Älskar mitt jobb. Men det bakom som inte syns, det gillar jag inte. Idag har varit en bra dag. Förutom att håret har stått ut åt alla håll, samt att jag har behövt ha en ful blomma i håret, en sjal samt.. äh orkar inte. SKönt att de inte var för många timmar denna dag + dubblet betalt. Men fan ville bara vara hemma. Sova och tycka synd om mig själv. Hade ju inte klagat på sällskap! Kramkalas?

Måste ju erkänna att samtidigt som jag trivs med att bo ensam osv så tröttnar man ju. Ensamheten blir too much ibland. Vad man inte skulle göra för att få en kram. Någon som håller om mig när man ska sova eller bara finns där. Ja, då någon av andra könet. Är tyvärr inte lebb (: Come and keep me company?

Kan ju även nämna att några tårar ha fallti idag... Me no like.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0